onsdag 18 januari 2012

Det var det...

Lider jag av en depression tro? Med tanke på att jag har problem med vikten och sömnsvårigheter. Jag antar att jag får vänta med det svaret till v.6 när jag ska till läkaren. Lite av de som jag la ut i tidigare inlägg stämmer ju på mig. Med sömnlösheten,viktuppgången.. att jag har en kronisk lungsjukdom.

Energin är inte på topp och jag känner för det mesta ingen glädje.. bara när jag tänker på eller är med min dotter! Hon är den ända som får mig att le och skratta och hon är den som får mig att hålla ut och hålla mig vaken. =P

Hon är mitt ljus i mörkret och värmen i kylan! Hon är mitt allt! =D

Nä men seriöst... tyckte det var bra artiklar och värt att tänka på så ni där ute kan ta hand om er bättre. ;)

XoXo // Nelly

Sömnlöshet leder till Depression

Allt mer forskning tyder på att dålig sömn är en viktig faktor bakom flera av dagens folksjukdomar. Nu presenteras flera nya studier som förstärker den bilden.

Människor som sover för lite eller har sömnproblem drabbas i större utsträckning av depression, övervikt och har en sämre förmåga att kontrollera sitt blodsocker. Något som både kan leda till vuxendiabetes och försvåra behandlingen av sjukdomen.

En amerikansk studie av drygt 1.400 slumpvis utvalda yrkesarbetande män och kvinnor visar att de som utvecklade nattliga andningssvårigheter och korta andningsuppehåll närmast fördubblade sin risk att bli deprimerade.

Risken att drabbas av depression ökade dessutom proportionerligt med andningsstörningarnas svårighetsgrad.

- Störd sömn är väldigt ofta en orsak till depression, säger Torbjörn Åkerstedt, professor i beteendefysiologi vid Karolinska institutet i Solna.

Han berättar att forskarna nu seriöst diskuterar att behandla deprimerade patienter genom att häva sömnstörningen, något om visat sig bota dem i några undersökningar.

En annan studie visar att mammor till barn med kroniska lungsjukdomar drabbas av sömnbrist som leder både till depression och utmattning hos mammorna.

En studie av cirka 1.000 yrkesarbetande landsortsbor i USA visar att för lite sömn leder till övervikt. De som sov över nio timmar per dygn hade det lägsta kroppsmasseindex, BMI. För varje timme mindre de sov ökade kroppsmasseindex stadigt.

De som sov mindre än sju timmar per natt var överviktiga.

En god och tillräckligt lång sömn är en viktig faktor för att uppnå en god hälsa på samma sätt som regelbunden motion och hälsosam kost, menar två världsledande forskare på området i en kommentar i tidskriften. Både Peter Nilsson och Torbjörn Åkerstedt håller med om den beskrivningen.

- Jag tror i högsta grad att god sömn hänger ihop med god hälsa, säger Peter Nilsson.

- Åtgärdandet av sömnproblem kommer i framtiden att kunna revolutionera behandlingen av många folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, depression, utbrändhet, diabetes och olika smärttillstånd, säger Torbjörn Åkerstedt.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Depression - en folksjukdom
Nedstämdhet, ångest och sömnstörningar är vanliga symtom vid depression. Var fjärde man och varannan kvinna drabbas någon gång i livet av en djup depression.

Depressioner tillhör vår tids folksjukdomar och medför ett stort lidande för den som drabbas. Utan behandling kan förloppet bli långvarigt. Det är inte heller ovanligt med återkommande depressionsperioder. Trots att depressioner kan bli både djupa och långvariga, är behandlingsmöjligheterna goda. Det finns både psykoterapeutiska metoder (kognitiv terapi/KBT) och läkemedel som har bra effekt vid depressionstillstånd.
Symtom
Det mest typiska symtomet vid depression är nedstämdhet. Sinnesstämningen är sänkt och den drabbade ter sig sorgsen eller ledsen. Man har lätt för att gråta och ser allt i svart. Den sänkta sinnesstämningen sitter i under lång tid och påverkas inte speciellt mycket av roliga eller positiva händelser. Det är omöjligt att bli glad. Nedstämdheten är både djupare och längre än vanlig vardagsdeppighet.
Ett annat vanligt symtom är sömnstörningar. Det kan vara svårt att somna eller också vaknar man mitt i natten eller ovanligt tidigt på morgonen. Sömnsvårigheter är ofta en vanlig orsak till att man söker hjälp.
Ångest och oroskänslor är också vanliga symtom i samband med depression. Ibland är ångesten så dominerande att man söker hjälp pga detta och inte pga nedstämdheten.Irritabilitet och vredesutbrott kan vara andra tecken på depression som lätt misstolkas och kanske döljer de övriga symtomen.
Koncentrationssvårigheter, som ofta yttrar sig som svårigheter att läsa eller se på TV ingår ofta i symtombilden. Ibland upplevs detta som att minnet fungerar dåligt. Man kommer inte i håg vad man läst eller tänkt att göra. Hos äldre personer misstolkas detta ofta som tecken på demens. Det är därför viktigt att man utreder minnesstörningar noga hos äldre då minnessvårigheterna vid depression går över när depressionen blir rätt behandlad.
Kroppsliga symtom som aptitlöshet, förstoppning och muntorrhet förekommer ofta tillsammans med de psykiska symtomen på depression. Värk, sveda och smärtor av olika slag kan också vara tecken på en bakomliggande depression, särskilt hos äldre människor. Depressionen påverkar hela människan, både kropp och själ. Den sexuella lusten och förmågan minskar eller upphör. Livsglädjen och vitaliteten försvinner. Ibland tar det sig uttryck i form av förlångsammade rörelser och ansiktsuttrycket kan bli stelt och livlöst. Den deprimerade orkar till slut inte föra ett vanligt samtal och kan t o m få svårt att svara på frågor.
Skuldkänslor och nattsvarta tankar färgar tillvaron och livet kan kännas meningslöst. Dödsönskningar och självmordstankar kan förekomma, säskilt vid djupa depressioner. Självmord kan ses som den enda och bästa utvägen.

Diagnostik av depressionMan brukar inom medicinen säga att rätt diagnos är en förutsättning för en effektiv och riktig behandling av sjukdomen. Detta gäller inte minst vid psykiatriska sjukdomstillstånd och störningar, där man numera har ett flertal olika effektiva och beprövade behandlingsformer att tillgå, alltifrån samtalsterapi till medicinsk behandling.
Den medicinska diagnosen depression ställer man när flera av de tidigare beskrivna depressionssymtomen förekommer samtidigt och har en viss svårighetsgrad och varaktighet.
Man har genom åren försökt sammanställa särskilda diagnoskriterier för att på ett enhetligt sätt beskriva vad som krävs för att diagnostisera depressionssjukdomen. Detta är särskilt viktigt i samband med forskning om olika behandlingsmetoders effektivitet. De kriterier som nu gäller finns beskrivna i den amerikanska diagnosmanualen DSM-IV och i den internationella diagnosmanualen ICD-10.
Diagnostiken har tidigare skiljt sig åt mellan olika länder, beroende på olika psykiatrisk traditioner och synsätt. Under senare år har man enats allt mer och skillnaden mellan de båda diagnosmanualerna är därför inte så stor.
I det medicinska vardagsarbetet använder man inte alltid diagnosmanualernas noggranna sätt att ställa diagnos. Det är som regel inte heller nödvändigt i de fall där depressionssymtomen är tydliga. I mer oklara fall kan dock diagnosmanualerna vara till god hjälp för att klargöra om det rör sig om en depression eller inte.
Man använder vanligen begreppet egentlig depression för att beteckna depression i medicinsk mening. I DSM-IV beskriver man kriterierna för en egentlig depressionsperiod på följande sätt:

A Minst fem av följande symtom har förekommit under samma tvåveckorsperiod. Detta har inneburit en förändring av personens tillstånd. Minst ett av symtomen (1)nedstämdhet eller (2) minskat intresse eller glädje, måste föreligga.
1. Nedstämdhet under större delen av dagen.
2. Klart minskat intresse/glädje.
3. Betydande viktnedgång.
4. Sömnstörning (sover för lite eller för mycket).
5. Psykomotorisk agitation eller hämning.
6. Svaghetskänsla eller brist på energi.
7. Känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor.
8. Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga.
9. Återkommande tankar på döden, självmordstankar eller självmordsförsök/planer.
B. Uppfyller inte kriterierna för blandepisod mani/depression.
C. Symtomen orsakar signifikant lidande eller försämrad funktion.
D. Symtomen beror inte på direkta effekter av droger, mediciner eller kroppslig sjukdom.
E. Symtomen förklaras inte bättre med sorgreaktion, dvs depressionssymtomen har varat mer än två månader efter en närståendes bortgång eller karaktäriseras av påtaglig funktionsförsämring, sjuklig upptagenhet av känslor av värdelöshet, självmordstankar, psykotiska symtom eller psykomotorisk hämning.

Som vi ser av beskrivningen skiljer man på den medicinska diagnosen depression och andra psykiska reaktioner och problem som i sig ger upphov till nedstämdhet. Detta är viktigt, så att man inte omvandlar problem och svårigheter som tillhör livet, till medicinska problem och sjukdomar.

Behandling av depression

Något som är viktigt att veta om depressionssjukdomen är att det finns effektiv hjälp att få, trots att den som är drabbad ofta tror motsatsen. Behandlingsmöjligheterna har utökats under senare år och likaså våra kunskaper om depressionssjukdomarnas förlopp. Behandlingen vid depression kan dels vara psykologiskt inriktad i form av psykoterapi, dels vara biologiskt/medicinskt inriktad. Dessa former av behandling står inte i sig i någon motsatsställning till varandra, utan kombineras ofta för att ge bästa behandlingsresultat. Djupa depressioner bör dock som regel behandlas med biologiska behandlingsmetoder i den akuta fasen.
Bland de biologiska behandlingsmetoderna är fr a läkemedlsbehandling och ljusterapi de mest använda. I svåra fall används också elektrokonvulsiv terapi (ECT), något som i dagligt tal brukar kallas för elbehandling. Behandlingen ges dels under själva sjukdomsperioden men ibland också när man är frisk, då i syfte att förebygga återfall.

Sjukdomsförloppet

Man vet numera att depressionssjukdomen i många fall kan ha ett mer långvarigt förlopp än man tidigare trodde. Har man en gång drabbats av en djup depression finns det alltid en risk för sjukdomen återkommer senare i livet. Det är därför viktigt att man är observant om man börjar få nya symtom efter det att man avslutat sin behandling. I en del fall är sjukdomen periodiskt återkommande och ibland kan det därför vara nödvändigt med behandling för att förebygga återfall. Psykologisk behandling med kognitiv terapi har i flera undersökningar visat sig kunna förebygga återfall. Läkemedelsbehandling i syfte att förebygga återfall har också börjat användas allt mer.

Antidepressiva läkemedel och lyckopiller

Läkemedel mot depression (antidepressiva) har funnits sedan slutet av 1950-talet. Dessa äldre läkemedel är effektiva mot depression men ger ofta upphov till besvärliga biverkningar av olika slag. Under senare år har läkemedelsindustrin utvecklat en stor mängd nya läkemedel mot depression. Dessa nya antidepressiva är som regel lika effektiva som de äldre medlen men biverkningarna är både färre och lindrigare.
Bland de nya läkemedlen finns en grupp som kallas för SSRI-preparat eller selektiva serotoninåterupptagshämmare. Dessa medel har blivit mycket använda mot både depression och mot andra psykiska problem som ångest, tvångssyndrom, ätstörningar och premenstruella besvär. Då medlen sällan ger några svårare biverkningar har de framförallt i USA blivit mycket populära och användningen har ökat kraftigt.
För en del av dem som provat de nya medlen har resultatet faktiskt blivit att man inte bara blivit av med sin depression och ångest, utan även känt sig förändrad som person. Man har kanske känt sig mer vital än någonsin och man vågar ta för sig mer av livet än tidigare. Man har kanske för första gången i livet kunnat känna sig glad och lycklig, efter att tidigare hela tiden varit mer eller mindre deprimerad. Det är dessa fall som har givit upphov till att man börjat kalla SSRI-preparaten för lyckopiller.
När dessa, ibland dramatiska effekter blev mer allmänt kända, började användingen av medlen att öka även vid andra tillstånd än rent psykiatriska. Personer som handikappades av blyghet och social osäkerhet eller dålig självkänsla kunde märka att de blev mer utåtriktade och självsäkra med hjälp av dessa mediciner. Man tyckte sig kunna se att själva personligheten påverkades och detta gav upphov till den alltjämt pågående debatten om lyckopillrens användning.
Användningen av SSRI har ökat kraftigt i Sverige och gruppen hör till de mest sålda läkemedlen över huvud taget. Detta har även i Sverige gett upphov till en viss debatt kring användningen av lyckopiller. I Sverige används dessa läkemedel som regel endast på psykiatriska indikationer och det förekommer knappast någon mer omfattande förskrivning av SSRI i "personlighetsförändrande" syfte.
Under senare år har man dock blivit mer observant på de biverkningar som dessa medel trots allt har (ex vis sexuella biverkningar) och det är därför viktigt att man alltid gör en korrekt värdering av indikation och tänkbara behandlingseffekter kontra biverkningar, innan medlen förskrivs.

CancerFonden

Sätt gärna in pengar,ge en gåva,ge varje månad... bidrag till skolprojekt.. Det finns många olika sätt att stödja cancerfonden. Så gör det! För det gör jag =)

Pg: 901986-0, Bg: 901-9514, Org nummer: 802005-3370.

Tack för att ni vill hjälpa forskningen att komma fram till en bra lösning för att bota cancern!

Jag har en nära vän, en barndomsvän som har cancer.. hjärntumörer. Jag vill att hon ska leva och må bra tills hon är gammal och grå och hennes döttrar blivit vuxna med egna barn! Jag vill att hon ska finnas där och se hennes barn växa upp! Och det vill jag ge alla som har sjukdomen cancer! Så snälla rara ni, ge ett bidrag!

Kärlek till er <3

Jiddra Inte !!

Gör som jag och sätt in ett bidrag till Jiddra Inte stiftelsen för att hjälpa och stötta våra ungdomar! Ge dessa barn en ljus framtid med många lyckliga minnen! Sätt in på konto: BG: 602-8070

Ta och gå in på hemsidan och läs! =D

www.jiddrainte.se